Search for a command to run...
Östersjöns tillstånd har gradvis blivit sämre sedan 1900-talets början till följd av både mänsklig aktivitet i närområdet och klimatförändringen. I dagsläget är övergödning det kanske största hotet mot innanhavets hälsa. Övergödning leder bl.a. till ökad algblomning och havsbottendöd, effekter som på sikt har potential att störa det redan ömtåliga ekosystemet. Orsaken till övergödning är fosfor- och kväveutsläpp från industrier, jord- och skogsbruk samt avloppsvatten i avrinningsområdet. Eftersom Östersjön är en unik livsmiljö och därmed väldigt sårbar, behövs åtgärder som minskar de skadliga utsläppen. Inom ekonomisk teori har ekonomisk tillväxt lagts fram som ett förslag på hur skadliga utsläpp kan minskas. Syftet med denna avhandling är således att undersöka hur den ekonomiska tillväxten påverkar vattenburna utsläpp av näringsämnena fosfor och kväve i Östersjöområdet. Som teoretiskt ramverk används hypotesen om miljökuznetskurvan, vilken förutspår ett klockformat samband mellan ekonomisk tillväxt och miljöskador. Det klockformade sambandet innebär att miljöskadorna i ett land initialt ökar då landet upplever ekonomiskt tillväxt. Vid en tillräckligt hög nivå av ekonomisk välfärd når landet ändå en vändpunkt, varefter miljöskadorna istället minskar. Miljökuznetskurvan antyder alltså att tillräcklig ekonomisk tillväxt på sikt har potential att lösa de miljöproblem som mänsklig aktivitet orsakar. Om det finns bevis för att miljökuznetskurvan existerar, innebär det att främjandet av ekonomisk tillväxt skulle kunna användas för att bekämpa övergödningen i Östersjöområdet. Utgående från det teoretiska ramverket har en tvådelad frågeställning formulerats för denna avhandling. Den första delen av frågeställningen gäller vilken effekt den ekonomiska tillväxten har på de vattenburna utsläppen av fosfor och kväve. Den andra delen av frågeställningen försöker i sin tur besvara huruvida det finns empiriska bevis för miljökuznetskurvans existens för fosfor- och kväveutsläpp i Östersjöområdet. För att besvara frågeställningen har en paneldataanalys genomförts för de nio angränsande länderna under åren 1995-2022. Sambandet undersöktes genom att använda en modell med tvåvägsfixa effekter. Resultaten av denna avhandling finner tecken på att ett samband likt miljökuznetskurvan skulle kunna urskiljas för både fosfor- och kväveutsläpp. Det är ändå inte möjligt att entydigt bevisa att miljökuznetskurvan existerar p.g.a. varierande resultat då olika specifikationer av den ekonometriska modellen testas. Resultatet tyder på att ekonomisk tillväxt inte ensamt kan användas för att motverka övergödningens skadliga effekter, men att det ändå inte är en drivande faktor för ytterligare övergödning i Östersjön. Trots diskrepansen i resultaten är denna undersökning ett värdefullt bidrag till litteraturen, då tidigare forskning inom detta område är väldigt sparsam. Dessutom behövs också ytterligare forskning för att kunna acceptera eller förkasta miljökuznetskurvans existens för näringsämnesutsläpp i Östersjöområdet.