Varför är bilden av segregation så motsägelsefull?

Att undersöka segregation förutsätter en lång rad val. De rör dels vilken slags segregation (t ex boendesegregation eller skolsegregation) och vilka slags utgångsattribut (t ex etnicitet eller socioekonomisk ställning) som ska stå i fokus. Därtill behöver man också välja med vilket mått segregationen ska mätas samt göra avgränsningar i tid och rum. Alla dessa val har konsekvenser för en undersöknings resultat. Således är de av intresse både för den som står i begrepp att genomföra en undersökning och den som tar del av andras undersökningar. Här demonstreras hur bilden av segregation är motsägelsefull, varpå en redogörelse för hur intresset för boendesegregation växte fram under 1900-talets gång, breddas ut till att också omfatta andra slags segregation, och varför det uppfattas som ett samhällsproblem. Sedan diskuteras förutsättningarna att undersöka segregation beroende på utgångsattribut. Mot denna bakgrund är det förväntat att bilden av segregation är mångfacetterad. Vilket mått på segregation som används, samt hur sätten att aggregera data i tid och rum, påverkar också resultaten, men alltför ofta beaktas inte det valda måttets egenskaper och dataaggregeringen tas för given. Därför lyckas segregation i varierande utsträckning ”gömma sig undan” i studier som avser att belysa den. Följaktligen blir den sammantagna bilden av segregation onödigt skev och motsägelsefull.