Search for a command to run...
Elektrifieringen av personbilsflottan är en central del i arbetet för att nå Sveriges klimatmål, inklusive 70-procentsmålet för inrikes transporter och målet om nettonollutsläpp senast 2045. För att bedöma elektrifieringens faktiska effekter krävs kunskap om hur laddbara bilar används i praktiken. Syftet med projektet är att analysera hur elbilar och laddhybrider används jämfört med fossildrivna bilar samt att belysa implikationer för transporteffektivitet och styrmedel. Studien kombinerar GPS-baserade resdata från TravelVu (762 individer, över 80 000 resdagar och cirka 338 000 delresor), registerdata över årlig körsträcka samt 50 semistrukturerade intervjuer med användare av elbilar och laddhybrider. Den kvantitativa analysen är deskriptiv och jämförande, med kontroll för socioekonomiska och hushållsrelaterade faktorer. Den kvalitativa analysen fördjupar förståelsen av motiv, laddstrategier och hur elbilen integreras i vardagens mobilitet. Resultaten visar att elbilsanvändare i genomsnitt kör längre sträckor än fossilbilsanvändare – motsvarande cirka 4–6 km per dag – men inte gör fler resor per dag. Skillnaden ligger således i reslängd snarare än i resfrekvens. En betydande del av skillnaden kan förklaras av observerbara faktorer såsom inkomst, hushållssammansättning och geografi, men en kvarstående skillnad återstår. Laddhybrider uppvisar mer likartade körmönster som fossilbilar. Intervjuerna visar hur hushållens resurser, fordonsmix och tillgång till laddning påverkar planering, ruttval och upplevd flexibilitet, och ger därmed en fördjupad förståelse av de mekanismer som ligger bakom de kvantitativa mönstren. Sammantaget visar resultaten att elektrifieringens effekter på transportsystemet inte kan förstås enbart som en teknisk förändring, utan som ett resultat av samspelet mellan teknik, hushållsstruktur och geografiska förutsättningar. Elektrifieringen är en viktig del i arbetet för att nå klimatmålen. Samtidigt visar resultaten att körsträckorna är längre, vilket innebär att kompletterande styrmedel kan behövas för att säkerställa ett transporteffektivt transportsystem och bidra till mål om minskad trängsel och ökad jämlikhet.