Akutsjukhusens rapportering till olycksdatabasen Strada: En intervjustudie

För att veta vilka insatser och åtgärder som behövs för ökad vägtrafiksäkerhet är det viktigt med ett korrekt underlag när det gäller olyckor och skador. Projektets syfte har varit att undersöka akutsjukhusens möjligheter att rapportera till Strada, och att identifiera hur lagstiftning, organisatoriska faktorer och praktiska hinder påverkar rapporteringen samt vilka åtgärder som kan stärka systemets kvalitet. Digitala intervjuer genomfördes med tre målgrupper med erfarenhet av Strada: Transportstyrelsens Stradasamordnare, akutsjukhusens Stradarapportörer och deras chefer för att få en fördjupad förståelse av förutsättningar och utmaningar i rapporteringsarbetet. Intervjuerna med vårdpersonalen analyserades med deduktiv tematisk analys för att identifiera, tolka och strukturera återkommande mönster. Resultatet från studien visar att Stradarapportörerna är mycket engagerade, men samtidigt står de inför flera organisatoriska utmaningar. Införandet av Stradalagen har ökat mängden registrerade patienter, men när registreringen sker utan trafikskadejournal varierar kvaliteten och positionsuppgifter kan saknas. Tidsbrist är den mest tydliga utmaningen: schemalagd tid för registrering kan ibland saknas eller försvinner för kliniskt arbete, vilket skapar eftersläpningar. Brister i sjukhusens journalsystem kan också innebära svårigheter att söka efter trafikskadade patienter. Skillnader mellan sjukhus beror främst på tillgängliga resurser, chefers stöd och hur väl akutmottagningens personal är involverad och motiverad i att dela ut trafikskadejournaler. Flera rapportörer beskriver att motivationen hos personalen ökar när deras arbete uppmärksammas och att små belöningar, som fika, tårta eller andra gåvor, tidigare spelat en viktig roll men nu blivit ovanliga. För att förbättra rapporteringen behövs tydligare information om Stradas nytta, bättre tekniska lösningar för identifiering av trafikskadade och olyckans position i journalsystemen, samt en ersättningsmodell som speglar den faktiska tidsåtgången. Engagemang, återkoppling och rimliga arbetsvillkor framstår som avgörande för hög täckningsgrad och god datakvalitet.